torsdagen den 3:e december 2009
önskelista
Positiva förändringar är kul. Jag har slingat håret (alldeles själv, därav resultatet), så numera är jag rätt ljushårig (mer på ena sidan är den andra då jag inte tänkte på att man inte har snebena när man har uppsatt hår..) och jag var så vågad att jag slängde lite blekmedel på ögonbrynen också så nu ser jag inte lika arg ut längre. Jag trivs faktiskt, än så länge! Väntar bara på att nån ska säga att "men du passade bättre i brunt, hehe..", eller inte föresten. Don't you dare! Nu sitter jag och knepar ihop min önskelista inför julafton. Egentligen har man allt man behöver, men ändå inte. Det finns alltid plats för lite till. Drömmen om att jag ska FÅ en bärbar dator är väl relativt bortarbetad men man vet ju aldrig vad tomten har gömt i sin säck i år. Eller hur?
tredje december
Fyrverkerier gör mig nästan tårögd! Jag tycker bara det är SÅ himla fint. Därför jag plågar mig igenom både öppningar och avslutningar på OS, för att få se fyrverkeriet. Haha! Det är nått stoj på skolan idag, därför jag snöat in på det. Annars så är det en härlig månad vi kommit in i, det är något magiskt med december. Folk blir snälla och förstående, man glömmer allt vad "att vara nyttig" innebär (inte för att jag är särskilt hälsosam i annat fall heller..), det är mörkt och mysigt med massa tända ljus och längtan efter självaste julafton är så himla mysig bara den. Såfort julstjärnan sätts upp i fönstret så glömmer man allt vad ångest heter. Det är det bästa! Hoppas julen alltid kommer att vara magisk.
torsdagen den 26:e november 2009
tjugosjätte november
Den här dagen har varit helt sjuk. Människor som jag inte sett på ett år, pratat med på ett halvår, och en som jag inte snackat med på flera månader har jag IDAG haft kontakt med. Allt på en gång. Vad är det som händer? Jag blir glad, jag blir ledsen, jag vill hoppa, jag vill springa tusen mil, jag vill kasta nått i väggen. Kändes som mitt hjärta höll på att smulas ner i miljarder bitar.
Senast igår, IGÅR, sa jag att jag var över honom. Jag är inte alls över honom! Fan vad livet jävlas ibland. Blir så less!
Senast igår, IGÅR, sa jag att jag var över honom. Jag är inte alls över honom! Fan vad livet jävlas ibland. Blir så less!
måndagen den 23:e november 2009
ain't no rest for the wicked
Jag har så dåligt samvete! Vet inte varför. Man borde bara njuta av livet! Folk som har varit med om olyckor som typ handlat om liv och död säger ju alltid att de har börjat se livet på ett annat sätt, ser förbi alla små petitesser som mina "problem" egentligen är. Det löser sig ju såsmåning om, det vet ju både du, jag och alla andra. Min far verkar inte inse det dock. Men det är en annan femma. Han vet inte riktigt när han går för långt. Jag har honom att tacka för mycket, men vad kul det skulle vara om han kunde tro på en nån gång ibland sådär.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

